Traditionella kinesiska instrument; guzheng, erhu och yangqin
Guzheng
Ett av de äldsta instrumenten i Kina är zheng eller guzheng. I Kina har man spelat instrumentet i över 2500 år. Zheng, som hör till sittrainstrumenten, kallas även guzheng eftersom gu betyder urgammal på kinesiska. Det kinesiska tecknet för zheng består av två tecken, varav det övre betyder bambu och det nedre gräl. Bakom namnet finns en legend om en far som måste dela sin bordsharpa mitt itu för att lösa en familjekonflikt.
Guzheng har varit ett populärt instrument i Kina genom tiderna. Instrumentet anses vara ett av de viktigaste både inom den kinesiska solo- och kammarmusiken ännu idag. Instumentet är gjort av trä. Det är ca 170 cm långt och 35 cm brett och har 16 till 25 strängar. I början hade guzhengen bara 5 strängar, men under Tang dynastin ökade strängarnas antal till 12 eller 13 och under Ming dynastin hade guzhengen redan fått 16 strängar.
Guzheng är rätt svårt att spela. Man knäpper på strängarna med högra handens fingrar på vilka man fäst "lösnaglar" gjorda av en havsskölpaddas sköld. Genom att hålla ner strängarna med vänster hand får fram olika tonhöjder samt glissando- och vibratoljud. Ibland använder man sig också av en cellostråke eller slår på strängarna med käppar för att få fram speciella ljudeffekter. Instrumentet låter melodiskt och elegant.
Lugnet har alltid varit är en viktig del av guzhengmusiken. Man spelar inte för att uppträda, utan mera för sin egen njutnings skull. Tidigare ackompanjerade guzheng även sång, men denna tradition håller på att försvinna. Idag kan man höra guzhengmusik tillsammans med helt moderna instrument.
Erhu
Erhu är ett av de viktigaste traditionella kinesiska instrumenten. Det är en sorts violin, som har samma roll i den kinesiska orkestern som den europeiska violinen. Erhun har sitt ursprung ända från Tang dynastin. Ordet er betyder på kinesiska två och instrumentet har bara två strängar. Stråken sitter fast mellan strängarna och kan inte tas bort.
Erhun är ofta gjord av ebenholts och ormskinn. Den åttakantiga ljudlådan är ungefär 13 cm i diameter och halsen är närmare en meter lång. Med instrumentet kan man imitera olika ljud, så som olika djurläten och människoröst. Erhun har många likheter med den västerländska violinen och kallas därför "den kinesiska violinen". Skillnaden är att den bara har två strängar och ljudet är också mera nasalt. Dessutom rör man sig både inåt och utåt på strängarna inte bara uppåt och nedåt som på den västerländska violinen.
Yangqin
Yangqin är ursprungligen ett östeuropeiskt slaginstrument, som man vidareutvecklat i Kina under de senaste 300 åren.
I det europeiska instrumentet är pinnarna man slår med gjorda av trä, medan de i de kinesiska yangqinen är av bambu. Bambupinnarna är mera elastiska än träpinnarna och får ljudet att vibrera. I den kinesiska yangqinen är strängarna ofta gjorda av silke och musiken man spelar kallas därför för bambu och silkesmusik.
