Svenskt familjeliv i Beijing

Att flytta till ett annat land är en stor omställning som kräver såväl goda förberedelser som anpassningsförmåga på ort och ställe. I Beijing finns en sammansvetsad liten svensk koloni som byggts upp kring den svenska skolan som ligger en bit utanför stan.

Jag träffade på skolan en eftermiddag i maj Tarja Östlund och barnen Elsa och Maija. Familjen flyttade från Gävle till Beijing för två år sedan. Liksom många andra svenska familjer bosatte de sig i området Legend Garden där den svenska skolan ligger. Då Tarjas man Björn blev erbjuden jobbet i Kina kom detta lägligt för familjen med tanke på barnens ålder. Sedan ett år tillbaka jobbar även Tarja här, som lärare på svenska skolan där hon undervisar i matte, idrott och engelska.

- Vi kände omedelbart att det var en möjlighet att få komma hit. Vi kände inte någon rädsla eller tveksamhet egentligen. Det var mest för barnens skull. Men vi kände att dom är så pass unga, så det var läge att göra det nu. Vi ångrar inte beslutet att komma hit. Tvärtemot, det har varit bättre än förväntat och gått smärtfritt, berättar Tarja.

Legend Garden en trygg oas i storstaden

Familjen Östlund har bott i Beijing i två år och kontraktet räcker ännu ett år till. Tarja tycker Beijing är en trevlig stad att bo i. Legend Garden är ett tryggt område där barnen kan promenera eller cykla till skolan på egen hand. Här ordnas även olika gemensamma aktiviteter, många med anknytning till just den svenska skolan.

- Det är spännande och annorlunda att bo här. Det kommer att bli en erfarenhet att ha varit här. Men det är en kulturshock. De är en trygghet att bo just här i Legend garden. I området finns mycket svenskar tack vare att skolan är här. Det finns barn och föräldrar som är i samma situation, stöttar och hjälper och finns där för varandra, det är jätte roligt, tycker Tarja.

Att bo utomlands är ett äventyr. Vardagen blir dock mera komplicerad och i Kina har familjen Östlund ställts inför en del praktiska problem, så som språket. Tarja berättar är det inte är många kineser som kan engelska och att det inte heller är så lätt att få kontakt med dem. Första året då Tarja inte ännu jobbade försökte hon läsa kinesiska och kom då genom sin lärare närmare inpå kinesernas vardagsliv.

- Utåt sett har kineserna ett professionellt förhållningssätt till oss, dom är väldigt trevliga, hjälpsamma och så, men dom bjuder inte in oss till sitt. Vi har dock blivit bjudna på bröllop tre gånger! Så det har vi fått vara med om. Det är en upplevelse att få gå på kinesiskt bröllop, berättar Tarja.

Barnen lär sig kinesiska i skolan

Barnen Elsa och Maja går i svenska skolan, Elsa i årskurs ett och Maija i förskolegruppen "Drakarna". Elsa trivs bra i skolan och tycker att alla ämnen är lika kul. Här i svenska skolan lär sig barnen förutom svenska också engelska och kinesiska, främst genom lek och sång.

- Vi läser kinesiska i skolan tre gånger i veckan, berättar Elsa.

Elsa skyggar inte heller för mikrofonen utan ställer gärna upp och sjunger "Broder Jacob" för mig på kinesiska! I förskolegruppen där Maija går har man också samling på engelska och det är alltid någon av assistenterna som är kines berättar mamma Tarja, så barnen hör kinesiska och språket kommer på så sätt in i deras vardag redan i ett tidigt skede.

Den dåliga luftkvaliteten ett allvarligt problem

Familjen Östlund trivs väldigt bra i Beijing. Fast att komma från rena Sverige till ett förorenat Kina är nog en avigsida som inte kan förbises. Luftföroreningen i storstaden är ett problem.

- Ja, det är det. Det är den största oron man har att man bor här så pass länge och har den här dåliga luften nästan alltid. Vi har en mätare här på skolan som mäter luftkvaliteten och vissa dagar är det så dåligt att man inte får vara ute! Det är ganska allvarligt. Och mätresultatet är alltså 10-20 gånger mer än det är en riktigt usel dag i en svensk storstad, säger Tarja.

Familjen håller kontakt med sina anhöriga och vänner i Sverige främst genom e-post eftersom tidsskillnaden gör att den lucka de har för att prata i telefon blir alltför kort. Brev och paket är ett alternativ, men det tar lång tid och det är också osäkert om posten alls kommer fram.

- I början så ville vi gärna skicka paket och skicka med lite grejer som vi hade köpt härifrån och varenda gång så fastnade det i posthanteringen. De sade att nej ni får inte skicka det här, det här är för vasst, det här buktar ut för mycket. Så vi blev lite små less på det faktiskt och tyckte dom var lite för petiga. Men så är det lite här, det är mycket noggrannare och stora processer när man skall skicka iväg saker eller komma iväg någonstans, berättar Tarja.

Familjen värnar om de svenska traditionerna

Då man är bosatt långt hemifrån får helgerna och de svenska traditioner kring dessa en annan betydelse. Julen firar Östlunds hemma i Sverige, men även under de andra helgerna under året försöker familjen hålla fast vid traditionerna.

- De större helgerna så som påsk, Kristi himmelsfärd och pingst, sådana helger har vi ju inte eftersom inte kineserna firar dom, så dom helgerna kommer faktiskt lite i skymundan. Vi försöker göra det i skolan förstås och hemma försöker vi pynta och ha lite påskpyssel och påskägg som vi tagit med oss hemifrån. Fast vi har ju inte samma ledigheter här, så det är lite svårare, säger Tarja.

Tjugo minuter har redan passerat och lilla Maija börjar otåligt skruva på sig på stolen och rycka mamma i ärmen. Jag förstår vinken och ber ännu till slut Tarja helt kort beskriva hur hon upplevt Kina. Så här sammanfattar hon sina intryck av landet;

- Det är trångt... det är varmt... det är ett äventyr!